torsdag 22 augusti 2019
Svenska Northern Sami Lule Sami Southern Sami

Samiskan utvecklas ständigt!

Ett levande språk förändras och utvecklas ständigt. Nya ord kommer till och andra blir mer sällsynta. Samtidigt är språket en kulturbärare som beskriver livet och världen.

Många tror att det är någon annan som bestämmer över vilka ord man får använda i samiskan. Sanningen är att det är språkbrukarna själva som avgör. Det är nästan alltid vanliga människor som hittat på eller börjat använda ett ord. Om bruket sprids vänjer vi oss vid det och tycker att ordet är okej. Det är med andra ord du som ”godkänner” orden genom att använda dem!

Ord som saknas
Eftersom samiska så länge varit ett förtryckt språk som i många områden bara använts i vissa sfärer eller domäner, saknas det ofta ord för moderna företeelser. Fackord behöver utvecklas och uppfinnas – och spridas. Våra samiska översättare har det inte alltid lätt. För hur översätter man ”förbränningsmotor”, ”klimatsmart” eller ”mikroblogg”? Ska man låna ord, översätta ordagrant eller hitta på ett nytt begrepp?

Svårt att översätta
Å andra sidan finns det samiska ord som är svåra att översätta till andra språk. För vad är egentligen ett dihinder eller en köroxe? Och varför finns det inte bara ett ord på svenska för ”en bromsande ren som är bunden vid ackjan längst bak”? Eller för ”oframkomlig terräng med många stenblock”?

Influenser
Beroende på var vi bor influeras vi av majoritetsspråket. Vi lånar och anpassar både ord och uttryck. Många administrativa termer som används på norsk sida går inte att överföra till svensk sida och tvärtom, eftersom Norge och Sverige har olika administrativa system. Nuförtiden påverkar även engelska ord och uttryck våra ungdomars samiska. Språk är levande och förändras ständigt, det hör till. Det hindrar dock inte att vi ska fortsätta bedriva samisk språkvård och värna om de samiska uttryckssätten! De säger så mycket om vår kultur och vårt sätt att se på livet och världen.

Nordiskt samiskt språkarbete
Ett gemensamt språksamarbete är en självklarhet för oss samer som ett folk.
Sedan 1974 har det funnits en samisk språknämnd (SGL) där alla samiska språkvarieteter varit representerade. SGL lades ner 2011 eftersom den inte klarade av att möta dagens behov och utmaningar, mest på grund av för lite resurser. Under åren 2013–maj 2018 har sametingen i Sverige, Norge och Finland bedrivit ett gemensamt projekt, Sámi Giellagáldu i syfte att inrätta ett permanent samiskt kunskaps- och expertorgan med ansvar för att driva språkvård, ge råd i språkfrågor, normera språk och godkänna nya termer. Finansieringen är säkerställd t.o.m. 31 december 2018 och det pågår ett utredningsarbete inom de tre sametingen för att inventera lämplig struktur för ett mer formaliserat nordiskt samiskt språksamarbete inom ramen för projektet Sámi Giellagáldu.

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2018-12-07

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyHem
MenyHem

Hem

På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?