torsdag 21 mars 2019
Svenska Northern Sami Lule Sami Southern Sami

Förklaringar till nordsamiska ordboken

Nordsamisk-svensk del

I den samisk-svenska delen är sökordet skrivet med fet stil t.ex. allatvuohta, och om ordet har stadieväxling så anges det efter sökordet också med fet stil, allatvuohta đ. Därefter skrivs ordklass med kursiv stil [subst ] (substantiv) och efter tecknet [] anges den svenska översättningen [ höghet ] och därefter böjningsändelsen (eller -ändelser) [~en ]. Ordets böjningsform blir [högheten ] och därmed också [en höghet ]. Om det är stor semantisk skillnad mellan de svenska orden, finns tecknet [ || ] mellan orden.


allatvuohta đ subst. höghet ~en förnämhet ~en; -er || höjd ~en; -er


Till en del ord finns exempel på hur ordet kan användas efter tecknet [ ], t.ex.


arvit verb regn|a -ade, -at ikte arvvii, det regnade igår


Varken översättningerna eller exemplen behöver vara de enda möjliga. Det kan finnas andra översättningar som passar till ett visst ord och ordet kan också användas på annat sätt än det som anges i exemplet.



Svensk-nordsamisk del

I den svensk-samiska delen har också sökordet angetts med fet stil, t.ex.


bo|stad ~en; -städer subst. orohat hk g orrunviessu viessu s


Efter sökordet anges böjningsändelsen (eller –ändelser) med mindre stil. Om tecknet [~] föregår ändelsen, då sätts ändelsen direkt till sökordet och om tecknet [-] föregår ändelsen, då sätts ändelsen efter tecknet [ | ] dvs. (bo|städer). Därefter anges ordklass [subst. ] och översättning(ar) till samiska. Mellan olika översättningar finns tecknet [] om de hör till samma ordklass, i annat fall [ || ], t.ex.


brand ~en; bränder subst. dolla l || sätta i brand bullehit



Samiska ord

Samiska substantiv skrivs på följande sätt.


Stadieväxling anges på följande sätt för jämnstaviga substantiv. Om det är ett tvåstavigt substantiv, så anges stamkonsonanten (-konsonanterna) i svagstadium efter sökordet med fet stil, t.ex.


áhpi b subst. hav ~et; pl. =

[i svagstadium är stamkonsonanten b, t.ex. ábis ]


Om det är ett fyrstavigt substantiv anges stamkonsonanterna både i stark- och svagstadium efter sökordet med fet stil, t.ex.


attáldat hk g subst. present ~en; ~er

[stamkonsonanterna är i starkstadium hk och i svagstadium g, t.ex. attáldahkii och attáldaga]


En del substantiv (som vanligtvis är låneord) saknar stadieväxling, t.ex.


girku subst. kyrk|a -an; -or


Till uddastaviga substantiv anges hela böjningsstammen efter sökordet, t.ex.

álbmot álbmog- subst. folk ~et; pl. = allmänhet ~en

[böjningsändelsen sätts till böjningsstammen, t.ex. álbmogii, álbmogiidda]


Till substantiv som har sammandragna stammar anges också hela böjningsstammen efter sökordet, t.ex.


boazu bohcco- subst. ren ~en; ~ar

[böjningsändelsen sätts till böjningsstammen, t.ex. bohccos, bohccuide]


Skillnaden är att uddastaviga böjningsstammar har konsonant i slutet av böjningsstammen och sammandragna substantiv har vokal.


För samiska adjektiv anges stadieväxling på samma sätt som för substantiv. Därutöver anges adjektivens attributform, t.ex. [attr. árgges ], och om attributformen är densamma som grundformen (predikativ) anges detta [attr. = ], t.ex.


árgi rgg attr. árgges adj. skygg ~t; ~are rädd inte neutr.; ~are feg ~t; ~are

automáhtalaš žž čč attr. = adj. automatisk ~t


Om ett adjektiv inte har attributform, så anges det ibland inom klammer hur ordet kan vara förled i en sammansättning, t.ex.


doaŋggas doaŋgas- [doaŋge-] adj. styv ~t; ~are stel ~t; ~are


För jämnstaviga samiska verb anges stadieväxling på samma sätt som för substantiven, dvs. att efter sökordet anges med fet stilstamkonsonanten (-konsonanterna) i svagstadium, t.ex.


árrit r verb hindr|a -ade, -at

čeahpput hp verb bli skickligare

buorádallat l verb försöka laga


Uddastaviga och sammandragna verb saknar stadieväxling och orden anges på följande sätt:


boradit verb äta (en måltid)

cegget verb resa (upp) räta (upp)



Svenska ord

Svenska substantiv skrivs på följande sätt. Efter sökordet anges böjningsändelser i mindre stil, först bestämd form (i singularis) därefter pluralformen, t.ex.


arbetsgrupp ~en; ~er subst. bargojoavku vkk

begrepp ~et; pl.= subst. doaba doahpag-

bilag|a -an; -or subst. čuovus čuvvos- mielddus mildos-

barn|bok ~en; -böcker subst. mánáidgirji rjj


Om ändelsen föregås av tecknet [~], sätts ändelsen till sökordet, t.ex. [arbetsgruppen, begreppet]. Om ändelsen föregås av tecknet [-], sätts ändelsen efter tecknet [ | ] t.ex. [bilag|an, barn|böcker]. Förkortningen [pl. = ] betyder att pluralformen är densamma som sökordet, t.ex. [ett begrepp, flera begrepp].


För svenska adjektiv anges böjningsändelser i mindre stil efter sökordet, t.ex. [~t ] eller [-t ], som betyder att formen i neutrum för [blank] blir [blankt] t.ex. [ett blankt föremål]. Efter många adjektiv anges ändelsen [~are ] eller [-are ], och dessa kan kompareras med ändelser, t.ex. [blankare, blankast].


blank ~t; ~are adj. šealgat šealgad- attr. šelges

brådskande ingen böjn. adj. hohpolaš žž čč attr. =

delbar ~t adj. juogehahtti attr. =


För svenska verb anges böjningsändelser på samma sätt som för substantiv och adjektiv, t.ex.


beskydd|a -ade, -at verb suodjalit várjalit suddjet

befall|a -de, -t verb gohččut hč


Första ändelsen anger preteritumformen, t.ex. [-ade ], som betyder att böjningsändelsen sätts efter tecknet [ | ], t.ex. [beskydd|ade, befall|de], andra formen anger supinumformen, t.ex. [(har) beskydd|at, befall|t],


En del verb har en särskild böjning och för dessa anges hela det böjda ordet, eller den del som har en speciell böjning, t.ex.


binda band, bundit verb čatnat n

an|se -såg, -sett verb atnit n oaivvildit


­ ­
© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2018-12-06

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyHem
MenyHem

Hem

På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?