Förklaringar till lulesamiska ordboken
STADIEVÄXLING AV SUBSTANTIV, ADJEKTIV M.FL.
JÄMNSTAVIGA
Stadieväxlingen för jämnstaviga substantiv m. fl. förklaras i ordboken på detta sätt:
báhko g ord
biejvve jv dag; sol
tjuktje vtj tjädertupp
Nytt i denna elektroniska ordbok är förklaringen av stadieväxlingen i jämnstaviga substantiv, adjektiv (nomen) som skrivs med likadana dubbelkonsonanter. Tidigare användes apostrof mellan dubbelkonsonanterna för att beskriva att ordet står i grad III, t.ex.: vuos’sa (grad III), numera använder även en del ordboksförfattare ett annat sätt för att beskriva stadieväxlingen ex.: vuossa (s's) ss. I denna ordbok redovisas även sammansatta ord enligt det nya sättet att redovisa stadieväxlingen, i exempelordet ássjedåbdde där ordet ássje står i grad III skrivs det inte ut någonting om vilken grad ordet står i eftersom det betyder att ordet står i grad III när ingenting redovisas. Om det någon gång uppträder ett sammansatt ord där första ordet i sammansättningen står i en annan grad än grad III så förklaras detta.
bårre (grad III), ätande, som äter (pres.part.)
- tidigare bår’re, även: bårre (r’r)
härrá rr (grad III-II), präst; herre
- tidigare: här’rá rr, även: härrá (r’r) rr
vuossa ss (grad III-II), väska, påse
- tidigare: vuos’sa ss, även: vuossa (s’s) ss
ássjedåbdde (grad III), expert, sakkunnig
- tidigare: ás'sjedåbdde, även: ássjedåbdde (s'sj)
Några få undantag finns där ovanstående förklaring av stadieväxling inte fungerar för jämnstaviga substantiv av typen vuossa. Detta gäller för några få enstaka ord där stadieväxlingen sker mellan grad III-I. När dessa ordtyper uppträder i ordboken skrivs stadieväxlingen ut inom parentes (grad III-I).
káffa f (grad III-I), kaffe
- tidigare káf’fa f, även: káffa (f’f) f
jáffo f (grad III-I), mjöl
- tidigare jáf’fo f, även: jáffo (f’f) f
UDDASTAVIGA
Uddastaviga ord förklaras så här:
bena bednag- hund
muohta muohttag- snö
vuonev vuodnám- svärmor
KONTRAKTA
Kontrakta ord förklaras så här:
bálges bálggá- stig
viepses väppsá- geting
änoj äddnu- morbror
STADIEVÄXLING AV VERB
JÄMNSTAVIGA
Jämnstaviga verb förklaras så här:
bårråt r äta
gillat ll härda ut
juhkat g dricka
vuojnnet jn se
UDDASTAVIGA
Uddastaviga verb förklaras så här:
giebadit sota ned sig; sota ned
gulldalit lyssna
gåbådit urholka
KONTRAKTA
Kontrakta verb förklaras så här:
galmmut frysa fast
suhkkát börja ro
tjuolmmit knyta
Nytt i denna elektroniska ordbok är redovisningen av stadieväxlingen i kontrakta verb som skrivs med likadana dubbelkonsonanter. Tidigare användes apostrof mellan dubbelkonsonanterna för att beskriva att verbet står i grad III, t.ex.: gil’lit (grad III), numera använder även en del ordboksförfattare ett annat sätt för att beskriva stadieväxlingen ex.: gillit (l'l). Beträffande jämnstaviga verb exempelvis: gillat: se förklaringarna som berör substantiven.
gillit (grad III), härda ut
- tidigare gil’lit även: gillit (l’l)
bårråt (grad III), börja äta
- tidigare: bår’råt även: bårråt (r’r)
bassut (grad III), bli stekt
- tidigare: bas’sut även: bassut (s’s)
ÖVRIGT
För mer ingående förklaringar till lulesamiska ordklasser, stadieväxlingar m.m. hänvisas du till boken Lulesamisk grammatik av Nils Eric Spiik.