onsdag 29 november 2023
Svenska Northern Sami Lule Sami Southern Sami

Sámegiella ovdána geažos áiggi!

Ealli giella rievdá ja ovdána geažos áiggi. Ođđa sánit ilbmet ja nuppit ges jávkagohtet. Seammás lea giella mávssolaš kulturguoddin mii čilge eallima ja máilmmi.


Ollugat jáhkket ahte leat muhtun moattes geat mearridit makkár sániid sámegielas oažžu geavahit. Duohtavuohta lea ahte giellageavaheaddjit ieža dan mearridit. Lea goasii álo nu ahte lea dábálaš olmmoš guhte leat fuobmán ja hutkan sáni maid iežá nai leat geavahišgoahtán. Jus sátni leavvá de mii dasa hárjánit ja álgit ieža nai geavahit dan. Danin leat don okta sis guhte ”dohkkehat” sáni go geavahišgoađát dan.


Sánit mat váilot
Sámegiella lea áiggiid čađa leamaš badjelgehččojuvvon ja lea guhká leamaš anus dušše muhtun domenain, ja danin dávjá váilot sánit ođđaáigásaš áššiide. Fágasániid ferte hutkat, ovdánahttit – ja biđget. Sámi jorgaleddjiin lea dávjá váttis bargu. Got galgá jorgalit omd. ”förbränningsmotor”, ”klimatsmart” dahje ”mikroblogg”? Galgá go sániid luoikkahit, sánistat sátnái jorgalit dahje hutkat ođđa sáni?

Váttis jorgalit
Leat maiddái olu sámegiel sánit maid lea váttis jorgalit iežá gielaide. Go mii lea duođain ”dihinder” dahje ” köroxe”? Ja manne ii mana ovttain ruoŧagielsániin jorgalit dakkár sániid dego ”čoanohas” dahje ”juovvái”?

Giellabáidnin
Eanetlogu giella báidná. Mii luoikkahit ja heivehit sániid ja doahpagiid. Olu hálddahuslaš sánit maid geavahit Norggabealde, eai heive Ruoŧabealde daningo Norggas ja Ruoŧas leat goabbatlágán servodathálddahuslaš systemat. Dán áiggi lea eŋgelasgiella hui gievra báidnit nuoraid sámegiela. Giella lea ealli ráhkkanus ja dat rievdá geažos áiggi. Muhto vaikko lea nu de galget goitge ain boahtteáiggis gáhttet sámegiela ja sámi ovdanbuktima. Sámegiella han muitala nu olu min kultuvrra ja min eallinoainnu birra.

Sámi giellabarggut davviriikkain
Midjiide sámi álbmogii lea oktasaš giellabargu diehttelas. 1974 vuođđuduvvui sámi giellalávdegoddi (SGL) gos visot sámi gielat ledje ovddastuvvon. SGL heaittihuvvui 2011 go dat ii šat nagodan dustet dálá dárbbuid ja hástalusaid, mealgadii váilevaš resurssaid dihte. Gaskal 2013-2018 leat Ruoŧa, Norgga ja Suoma sámedikkit doaimmahan oktasaš giellaprošeavtta, Sámi Giellagáldu dainna ulbmiliin ahte ásahit bistevaš fágaorgána mas galgá leat ovddasvástádus giellaáššiin, namalassii gielladikšumis, giellarávvagiid addit, normeret giela ja dohkkehit ođđa tearpmaid. Ruhtadeapmi lea sihkkaraston juovlamánu 31. beaivái 2018, ja golbma sámedikki leat dál guorahallama got buoremusat heivešii jođihit eambbo formálalaš davviriikkalaš sámi giellaovttasbarggu Sámi Giellagáldu siskkobealde.­
­

© Sametinget 2023
Uppdaterad: 2018-12-07

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyHem
MenyHem

Hem

På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?